Generativ design som kommunikationsverktyg för effektivare planprocesser

Från tidig planprocess till färdigt projekt tar det ofta mer än åtta år. De beslut som fattas allra tidigast – om täthet, typologi, målgrupp och struktur – styr både den efterföljande projekteringen och den stadsbild som till slut byggs. Ändå fattas de besluten med det tunnaste underlaget i hela kedjan, och dialogen mellan byggherre och kommun förs i praktiken genom pdf-filer som saknar både metadata och geografisk referens.

Projektet utgick från en observation från Parametric Solutions tidigare arbete: den mest efterfrågade funktionen i plattformen var att kunna exportera ett förslag till pdf för att kunna diskutera det med staden. Tolkat bortom formatet var det underliggande behovet inte en exportfunktion, utan en bättre dialog med kommunen. Projektets hypotes var därför att generativ design – automatiskt genererade och kvantifierade designalternativ – skulle kunna fungera som ett gemensamt dialogunderlag mellan de två parterna, och att kommunerna skulle kunna få tillgång till detta avgiftsfritt.

Arbetet genomfördes i fem arbetspaket under perioden oktober 2022 till november 2023. Inledningsvis kartlades kommunernas arbete i tidiga skeden genom introduktionsmöten och kvalitativa intervjuer med bland andra Eslöv, Gävle, Malmö, Örebro, Botkyrka, Ekerö, Mölndal, Kalmar och Båstad, samt med planerare på konsultsidan. Parallellt intervjuades projektutvecklare, arkitekter och affärsutvecklare på Bonava Sverige och Bonava Group. Därefter genomfördes ett pilotprojekt på en verklig fastighet – där kommunen levererade planavgränsningen som geodata,

Parametric Solutions genererade och analyserade förslag i plattformen, och resultatet granskades gemensamt i designreviews. Feedbacken översattes löpande till teknisk kravställning och implementerades agilt.

Projektets viktigaste resultat är inte en färdig produkt utan en tydligare problembild. Kommunerna efterfrågade inte fler designförslag – de efterfrågade underlag för bedömning. Granskning i en kommun sker idag mot kartunderlag och utredningar, inte mot volymmodeller, och det som avgör om ett projekt är genomförbart är sällan gestaltningen utan buller, dagvatten, naturvärden, parkering och markens lämplighet.

Samtidigt visade intervjuerna ett återkommande dilemma på granskningssidan: kommunen vill inte ställa för höga krav tidigt, eftersom byggherren då riskerar att lägga ned tid och pengar i onödan – men om kraven kommer sent uppstår omtag och konflikt. Det är precis i det glappet som ett snabbt genererat, kvantifierat alternativunderlag har ett värde.

Piloten bekräftade både potentialen och begränsningarna. Överblicken över flera scenarier uppfattades som tydlig och jämförbarheten som värdefull, men förslagen behövde kunna styras betydligt hårdare: kvartersstorlek, höjdvarians, förgårdsmark, parkeringsytor och anpassning till befintlig bebyggelse. Framför allt efterfrågades förklarbarhet – användarna ville veta varför algoritmen gjort som den gjort innan de var beredda att luta ett beslut mot resultatet.

Projektet resulterade i en vidareutvecklad plattform med stöd för egna avgränsningar som geodata, förbättrade platsverktyg, nya kontotyper för granskning respektive skapande samt möjlighet att lämna strukturerad återkoppling direkt i verktyget. Lika viktigt var de negativa resultaten: den avgiftsfria licensmodellen visade sig inte vara det avgörande hindret för införande – lärandetröskeln, avsaknaden av referenskommuner och kopplingen till kommunens egen data vägde tyngre.

Ambitionen att nå bred spridning till landets samtliga kommuner inom projekttiden visade sig inte realistisk, och projektet prioriterade istället djup framför bredd.

Den princip som prövades i projektet – att generera, kvantifiera och jämföra alternativ som gemensamt underlag för dialog – har därefter legat till grund för Parametric Solutions fortsatta utveckling. Grundidén är densamma, men tillämpningen har flyttats vidare mot en framtid med AI-baserade metoder ovanpå de regelstyrda algoritmerna.