Digital Rapid Site Assessment (DRSA)

Byggarbetsplatsens logistik har stor påverkan på produktivitet, arbetsmiljö, kostnader och klimatpåverkan i byggprojekt. Trots detta hanteras platslogistik i många projekt fortfarande relativt osystematiskt, med begränsad strukturerad uppföljning och erfarenhetsåterföring mellan projekt. Mot denna bakgrund genomfördes projektet Digital Rapid Site Assessment (DRSA) inom ramen för Smart Built Environment, med syftet att undersöka förutsättningarna för ett digitalt verktyg som möjliggör snabba och jämförbara nulägesbedömningar av byggarbetsplatsens logistik.

Projektet Digital Rapid Site Assessment (DRSA) har undersökt möjligheterna att utveckla ett digitalt verktyg för snabb och strukturerad bedömning av byggarbetsplatsens logistik. Utgångspunkten har varit behovet av bättre underlag för att förstå, jämföra och förbättra platslogistikens utformning i byggprojekt, utan att skapa ytterligare administrativa bördor i produktionen.

Arbetet visar att metodiken för snabba nulägesbedömningar av bygglogistik är relevant och upplevs som meningsfull av aktörer i produktionen. Ett strukturerat ramverk för observationer bidrar till ökad medvetenhet kring logistikens betydelse och skapar bättre förutsättningar för dialog och förbättringsarbete på byggarbetsplatsen. Den framtagna alphaversionen har fungerat väl som ett konceptuellt testverktyg och har tydliggjort vilka delar som skapar värde respektive vilka som innebär begränsningar.

Samtidigt har projektet identifierat flera avgörande utmaningar. Bedömningarna bygger i stor utsträckning på subjektiva observationer, vilket ställer höga krav på metodik, jämförbarhet och uppföljning över tid.

Vidare har det blivit tydligt att AI-baserade förbättringsförslag, i avsaknad av tillräcklig datamängd och träningsgrad, riskerar att bli alltför generella för att ge praktisk nytta. För att nå en nivå där verktyget ger tillförlitliga och kontextanpassade rekommendationer krävs en betydligt mer omfattande teknisk utveckling än vad som ryms inom detta projekt.

En central slutsats är att nyttan med ett digitalt RSA-verktyg i dagsläget är tydligast för entreprenörer i produktionen. För beställare och offentliga aktörer är nyttan mer begränsad, särskilt i projekt som upphandlas som totalentreprenader där ansvar för logistik i stor utsträckning överlåts till entreprenören.

Projektet visar även att betalningsviljan för ett fristående digitalt verktyg av denna typ i nuläget är låg, samt att införandetrösklarna är höga om verktyget inte är integrerat i redan etablerade system
och arbetssätt.

Mot denna bakgrund är slutsatsen att vidare utveckling av DRSA-verktyget inte är motiverad i nuläget. Beslutet att avsluta projektet grundas i en samlad bedömning av tekniska, organisatoriska och affärsmässiga förutsättningar. Samtidigt kvarstår behovet av bättre stöd för systematiskt förbättringsarbete inom bygglogistik. De erfarenheter och insikter som genererats inom projektet utgör därför ett värdefullt underlag för framtida initiativ, i takt med att teknik, arbetssätt och marknadens mognad förändras.