Digitala BoTryggt – ett projektverktyg för att skapa säkra, trygga och levande stadsmiljöer

Standarden BoTryggt2030 visar hur städer och bostadsområden kan planeras, byggas och förvaltas utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv.

Projektet ökat kunskapen om hur arbetet för säkra, trygga och jämlika stadsmiljöer kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen genom ett digitalt verktyg som kan användas inom nya och pågående plan- och byggprojekt.

Verktyget syftar till att uppfylla följande behov:

• En tydligare överblick på säkerhets- och trygghetsfrågor i aktuella samt planerade projekt,
• en samlad plats för information,
• planering och kommunikation inom plan- och byggprojekt,
• en smidigare arbetsprocess och ökad samverkan vid arbetet.

Målgruppen för verktyget är de aktörer som på direkt eller indirekt sätt utvecklar svenska städer och kommuner och påverkar den fysiska miljön. Det inkluderar politiker, stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, fastighetsägare, fastighetsförvaltare, poliser, hyresgästföreningar och företag, m.fl.

Projektaktiviteter handlar framför allt om att testa och utvärdera en befintlig prototyp, uppdatera innehållet och utveckla en färdig version samt sprida resultatet på nationell och internationell nivå.

Tre aktörer som tillsammans representerar den offentliga och privata sektorn samt civil samhället kommer att delta i projektet som beräknas ta cirka ett år.

Bakgrund

Samhället har förändrats under det senaste decenniet och möjligheterna för att skapa och upprätthålla säkra och trygga offentliga miljöer för medborgare har utmanats dramatiskt. En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, dåligt underhållna miljöer och omfattande ordningsproblem är några utmaningar. Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning visar till exempel att andelen i Sverige som utsatts för brott mot enskild person ökat från 11,3 procent 2014 till 19,5 procent år 2021. Andelen hushåll som utsatts för egendomsbrott har under samma tidsperiod ökat från 9,1 procent till 13,1 procent.

Sett till rädslan för brott har andelen som uppger att de är otrygga i sitt bostadsområde kvällstid ökat från 22 procent 2014 till 27 procent år 2022.

En konsekvens av den ökade brottsligheten och otryggheten är att såväl hela stadsdelar, som enskilda bostadsområden och kvarter med hög problemnivå riskerar att få dåligt rykte, vilket i sin tur kan leda till att människor känner sig än mer otrygga, utflyttning av boende, minskade fastighetsvärden och minskad omsättning för näringsidkare i området som följd. Detta kan i sin tur leda till en negativ spiral med en än mer ökad brottslighet och otrygghet som riskerar att försämra den redan allvarliga situationen ytterligare.

En viktig fråga i detta sammanhang handlar om den fysiska miljön i såväl centrum som ute i bostadsområden och på offentliga platser samt hur dess utformning i sig påverkar uppkomsten av brott och otrygghet. Det finns många forskningar och erfarenheter som visar att utformningen av den fysiska miljön bidrar mycket till hur människor upplever platser och möjligheterna för brott att begås. Ett sätt att möta de utmaningar som kommuner, fastighetsägare med flera står inför när det handlar om säkerheten och tryggheten i sina städer, stadsdelar, bostadsområden, skolor etc. är genom att integrera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i planeringsprocessen.