Trots att vi vet att det inte är så, tenderar vi att förhålla oss till byggprojekt som en tidsbegränsad störning.

”Det blir bättre sen när det är klart”. Detta är inte sant, eftersom städer ständigt utvecklas. Att detta sker med så lite störningar som möjligt är av stor vikt för stadens attraktivitet och möjlighet att nå mål om hållbarhet.

”Den stora utmaningen är inte bygglogistiken som sådan utan att hålla övrig trafik i staden igång” (Norrköpings kommun). Idag sker en kraftig urbanisering i Sverige. Det ökande byggandet är dock förknippat med en stor miljöpåverkan, dels genom de material som används, men även genom de transporter som sker. Dessa
transporter står för ca 10-15 % av hela transportsektorns utsläpp, eller upp till 4-5 % av Sveriges totala C O2-utsläpp. Den ordinarie trafikbelastningen i en stad påverkas av efterfrågan på resor i form av bil-, kollektiv-, cykel- och gångtrafik samt ordinarie godstransporter, men också av utbudet i form av tillgänglig infrastruktur.

Lägger vi på byggprojekt 1, 2, 3,…,n så ökar den totala efterfrågan på transporter samtidigt som avstängningar och trafikomläggningar minskar kapaciteten för existerande infrastruktur i staden. Så; det uppstår en konfliktsituation under byggtid av ett byggprojekt.

Tyvärr är transporterna i byggsektorn (på, till och från site) många gånger en bortglömd fråga. Det man ska ha med sig när man pratar effekter är att det finns en kostnad i att inte hantera byggtrafiken i form av köer och störningar. Tidigare forskning visar på en potential att minska de totala transporterna i samhället med ca 12% genom bättre planering och styrning av bygglogistiken.

Målet med projektet, är att stötta stadsutvecklingen genom att ta fram ett verktyg som länkar samman stads- och trafikplanering i staden med bygg- och logistikplanering för byggprojekten i en gemensam visualisering som används i en kollaborativ planeringsprocess.

Samhällsproblemet som projektet Störningsfri stad 2.0 tar sig an relaterar till både hållbara städer och trafik genom att bidra till digitalt samhällsbyggande i praktiken. Projektet ökar hållbarhet och tillgänglighet för alla människor som lever och arbetar i staden under byggtiden samtidigt som effektiviteten i byggprojektet ökar genom mer effektiva byggtransporter i staden.

För att nå målet behöver vi knyta ihop olika typer av kunskaper och därmed sammanföra olika forskningsområden såsom bygglogistik, samhällsplanering, intelligenta transportsystem, och interaktionsdesign.

En viktig del i arbetet är att samla kunskap om behoven, hur verktyget ska nyttjas samt data. Genom att arbeta tillsammans i ett stort konsortium med bred representation (kommuner, Trafikverket, bygglogistikkonsulter, kollektiv trafiken och branschorganisationer) kommer olika aktörers perspektiv tas tillvara.

Ett första steg i att börja lösa ovan behov har tagits i projektet Störningsfri stad del 1 (2018-2021) som har tagit fram en prototyp av ett verktyg för att stötta kollaborativ planering av byggtrafik och stadsplanering.

Verktyget som har utvecklats i Störningsfri stad del 1 är en prototyp och det finns fortfarande stor förbättringspotential gällande verktygets funktionalitet, såsom simuleringstid, grundläggande logistik- och trafikdata, ruttning av transporter och möjliga scenarier att testa, men redan i sin nuvarande form visar
verktyget en stor potential. Framför allt är det efterfrågat!

Konkret kommer projektet att resultera i följande:

  • En databas med byggtrafikdata och metodiker för att uppskatta byggtransporters mönster
  • Sensorer för att fånga data kring byggtransporter och dess störningar
  • En trafikmodell för att skatta effekten av byggtrafik i städer och inom programområden
  • En kollaborativ planeringsprocess som inkluderar scenarier för att minska byggtransportstörningar
  • En audiovisuell prototyp som visar på effekterna och störningarna av byggtransporter och projekt

Resultaten från Störningsfri stad 2.0 bidrar till att engagera olika aktörer i koordineringen av transportaktiviteter och yta i samband med olika byggprojekt i staden och kan på så sätt bidra till att minska störningarna. Det bidrar till Smart Built Environments temaområden Innovation och nya tillämpningar samt Informationsinfrastruktur. En implementering av verktyget och en kollaborativ planeringsprocess skulle minska målkonflikterna kopplat till byggtrafiken och minska riskerna för enskilda projekt gällande ökade kostnader eller förlängd byggtid.

Fakta

ID: U10-2022-9
Beviljat i: Utlysning 10
Projektledare: Anna Fredriksson, Linköpings universitet