Reflow – Digitalisering och visualisering av kommunens dolda resursflöden

Det viktigaste resultatet av projektet är att förankra och anpassa implementeringen av Reflow till förutsättningarna hos kommande användare i Stockholms stad och i svenska kommuner generellt. En tydlig delmålsättning i projektet är att kunna demonstrera ett digitaliserat beslutsstöd för klimatomställning och energioptimering anpassat för svenska kommuner.

Nyttan av projektet för hållbarhetsarbetet i svenska kommuner är tillämpning och praktisk användning av tidigare forskningsresultat; utveckling av mer kunskapsbaserade och effektiva metoder för klimat- och hållbarhetsarbete; samt ökad tydlighet och kravställning på kommuner som organisation vad gäller tillgängliggörande av miljö- och klimatrelaterade data som öppna och/eller delade.

Arbetet i projektet görs med utgångspunkt i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden och det förvaltnings- och bolagsöverskridande samarbete som etablerats med framtida användare inom Stockholms stad, samt andra aktörer, bland dem representanter för andra kommuner. Resultaten från denna kravställning kommer sedan att ligga till grund för hur digitaliserade, visuella beslutsstöd kopplat till hållbarhetsarbetet i svenska kommuner kan utformas fokuserat på kretsloppen av växthusgaser och energi. Projektet tar fram en prototyp för en fortsatt utveckling av Reflow.

Bakgrund

Den strategi som idag dominerar miljöarbetet och som har blivit praxis är att övervaka påverkan på ekosystemet. Denna strategi är dock ett reaktivt tillvägagångssätt. Enligt EU:s så kallade DPSIR-modell (DPSIR=Drivers/Pressures/State/Impact/Responses) är det istället fundamentalt att tidigare förstå orsak och konsekvens av den enskildes och kollektivets aktiviteter.
DPSIR-modellen illustrerar sambanden mellan mänskliga aktiviteter, påverkanstryck på miljön, miljötillstånd, miljöeffekter och insatta åtgärder.

Historiskt sett har människan i första hand reagerat på miljöeffekter när de har blivit problem. Genom att mäta såväl inflöden (t ex varor, byggmaterial), lager (t ex infrastrukturuppbyggnad) och utflöden (emissioner till luft, mark och vatten) och koppla dessa till mänskliga aktiviteter kan vi tidigare förstå och bedöma vilken påverkan de kommer att bidra till. En visuell resursflödesmodell skulle kunna vara ett beslutstöd för bättre planering, optimering av flöden och lager och
tydliggöra vem som har ansvar. Fokus måste därför ligga mera på uppströmsaktiviteter, hur ser inflödena till kommunen ut och hur genereras de, hur effektivt används resurserna i våra kommunala system, samt hur ser utflödena (emissionerna) ut. Vi behöver även få en bättre förståelse för vilken roll olika aktörer har för att styra den totala resursmetabolismen, dvs inflöden, lager och utflöden från kommunen.

Stockholms stad bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete och strävar efter att bli en global förebild i hållbar stadsutveckling. Denna ambition har bland annat kommit till uttryck i nya stadsutvecklingsprojekt, såsom Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.

I det senare fallet har sedan flera år ett ambitiöst kravställnings-, uppföljnings- och datainsamlingsarbete pågått. Tillgången på realtidsdata om den faktiska resursanvändningen är delvis låg och den önskade helhetsbilden av fysiska resursflöden och graden av cirkularitet saknas fortfarande. Norra Djurgårdsstaden har genom ett politiskt uppdrag en målsättning att utveckla en interaktiv kretsloppsmodell som ett verktyg för beslutsstöd och kommer i detta projekt att utgöra fallstudie, då det redan finns kunskap och tidigare genomförda projekt som Kretsloppsmodellen 2.0 och ett tidigare Reflow-projekt. Ett tillkommande delsyfte är att resultaten ska kunna användas av kommuner generellt. Projektet kommer därför även att vända sig till andra kommuner och inhämta behov av och krav på hur en interaktiv kretsloppsmodell bör utformas.