Slutrapport för DigSam arbetspaket 4: Handbok för digitala detaljplaner
Börja med att slå fast syftet med digitaliseringsarbetet i kommunen, se det som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen och våga utmana tankarna kring framtidens detaljplan. Det är de viktigaste slutsatserna från arbetet med att fram en handbok för digitalisering av detaljplaner.
Digitaliseringen av detaljplaner är en viktig pusselbit i en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess. Idag är den digitala mognaden på området låg. Ett av DigSams delprojekt har därför tagit fram en handbok som stöttar kommunerna i arbetet med att digitalisera nya och gamla detaljplaner. Handboken beskriver hur man kommer igång med processen, vilka kompetenser och vilken organisation som behövs och ger exempel på arbetssätt och flöden. Boverkets vägledning om digitalisering av befintliga detaljplaner som publicerades i juni 2019 innehåller delar av handboken.
Utred syftet och nyttan med arbetet
Den viktigaste slutsatsen i projektet är att varje kommun behöver börja med att utreda sitt eget syfte med att digitalisera detaljplaner. Vad vill kommunen kunna göra med den digitala detaljplaninformationen på kort och lång sikt? Vilka nyttor ska digitaliseringen ge? Att ha ett tydligt syfte tidigt i arbetet gör det lättare att förankra arbetet, motivera medarbetargruppen och staka ut riktningen framåt vid olika kommande vägval. Dessutom behöver kommunen utreda sina egna förutsättningar för att digitalisera alla gällande detaljplaner. Förutsättningarna ser väldigt olika ut i landets kommuner.
Ta hjälp av varandra
Eftersom förutsättningar, kompetens och ambitionsnivå skiljer sig åt är samverkan viktig. De kommuner som har kommit långt behöver dela med sig av stöd och tips till de som står i startgroparna. De som ska börja digitaliseringsarbetet kan samordna sig med andra kommuner i samma situation för att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är först när alla kommuners detaljplaner är digitala som en obruten, digital samhällsbyggnadsprocess blir möjlig.
Rekommendationen är också att integrera digitaliseringen av detaljplaner i verksamhetsutvecklingen. Digitaliseringen av detaljplanen är till nytta för många olika aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen och för många funktioner hos kommunen. Därför ska den inte ses som ett isolerat projekt. Samverkan med andra kommuner och aktörer är viktig.
Utmana tanken på hur framtidens detaljplan ser ut
Med all planinformation tillgänglig digitalt är det inte självklart att framtidens detaljplan ser ut som idag. Projektet rekommenderar därför att våga se bortom dagens fysiska layout och tänka planinformation istället för plankarta. Det öppnar upp för nya möjligheter att presentera informationen på ett sätt som är anpassat för användaren.
Om handboken
Handboken ger konkreta tips och råd från olika kommuner som ligger i framkant med digitaliseringen av detaljplaner. Arbetet har letts av Frida Hammarlind, Emily Folkö och Sascha Benes på Örebro kommun och har genomförts i samverkan med fyra parter. Dessa är Helsingborg Stad, Göteborg Stad, Kävlinge kommun och Metria AB. Utöver dessa har ett antal aktörer ingått i en referensgrupp. Dessa är Gotland, Sollentuna, Arboga, Botkyrka och Höganäs kommuner samt SKL, S-GROUP Solutions och Länsstyrelsen i Örebro. Även Boverket och Lantmäteriet har ingått som referenser i arbetspaketet.
Arbetet har genomförts genom enkätundersökning, workshops och intervjuer och materialet har granskats av flera kompetenser (plan, geodata, lantmäteri, bygglov). Handboken publicerades i mars 2019 på Smart Built Environments webbplats och kompletterades i maj samma år med ett avslutande kapitel.