- Smart Built

Inledning

Fokus för detta kapitel är detaljplaners gränser i relation till fastighetsgränser. Kapitlet innehåller erfarenheter och exempel från digitalisering av detaljplaner och baseras på kunskap från 2,5 års digitaliseringsarbete i Kävlinge kommun. Kapitlet söker visa bredden av kunskap som krävs för att digitalisera. Informationen ska ses som ett arbetsmaterial att utgå ifrån snarare än ett facit med rätt lösningar. Målgrupp är de som ska skapa förutsättningar inom en kommun att rigga digitaliseringsprojektet, men även tjänstemän som fått uppdraget att digitalisera. Texten skulle kunna vara en plattform för inblandade kompetenser; bygglov, kart/mät, lantmäteri, digitaliserare, gis-ingenjörer, planarkitekter med flera. Kapitlet ger en ingång till vikten av interna diskussioner avseende planering och samhällsbyggnad; hur skapas optimala förutsättningar att genomföra detaljplaner i framtiden? Många har medverkat med synpunkter på innehållet i kapitlet, nämnas bör; Mikael Johansson, Informationsutvecklare Lantmäteriet samt medarbetare i Kävlinge, Örebro, Helsingborg, Göteborg och Metria som granskat kapitlets innehåll och kommit med värdefulla synpunkter.

Kävlinge kommuns viktigaste medskick till andra kommuner är att digitalisering ger möjlighet till ökad förståelse för vikten av samverkan internt såväl som externt.

Sammanfattning

Planbestämmelser i detaljplaner har verkan långt efter beslutsdatum, för många yrken och för olika ändamål. Gränser som genereras genom detaljplaner är viktiga eftersom de skapar ramverket, ytorna, för rättsverkande planbestämmelser. Vid digitalisering av detaljplaner synliggörs gränslandet mellan det att en plan vunnit laga kraft (i äldre planer, av länsstyrelsen fastställts) och de fastigheter som bildats med utgångspunkt i planens reglering. Fastigheterna utgör detaljplanens facit, och det är i relation till fastigheternas gränser detaljplaner digitaliseras.

Det är inte självklart att alltid digitalisera efter fastighetsgränser som bildats med utgångspunkt i planen. Det går inte heller att föreskriva att planens gränser alltid ska följas för inte heller detta är möjligt. Vid alla tveksamma fall rekommenderas en intern prövning där bygglov, kart/mät, lantmäteri och digitaliserare tillsammans frågar sig: vad händer om digitaliseringen följer planen – inte fastighetsbildningen? Vilka blir konsekvenserna för fastighetsägaren? Vilka blir konsekvenserna om digitalisering i stället följer fastighetsbildning? Blir detta konsekvent och tydligt? Leder detta till en säkrare, rättvisare bygglovprövning? Hur hade ärendet hanterats analogt? Blir det rättssäkert? För att kunna besvara dessa frågor är det viktigt att koppla resonemangen till kommunens syfte med digitaliseringen. Varför digitaliseras detaljplanerna? Vad vill kommunen uppnå internt med digitaliseringen? Vad vill kommunen uppnå externt med digitaliseringen?

Att digitalisera detaljplaner innebär ett stort ansvar där många involverade yrkeskompetenser behöver hjälpas åt att tolka detaljplaners syfte och innehåll, både gränser och planbestämmelser samt intention i planbeskrivning. Det krävs bred kompetens för att digitalisera på ett sakligt och korrekt sätt:

programvarukompetens som följer TK501 standarden samt planbestämmelsekatalogen
kunskap om kommunens primärkartas kvalitet, referenssystem, fotogrammetri
kunskap om fastighetsgränsers digitala kvalitet i kommunen
kunskap om olika tolkningars effekt för exempelvis lovgivning
kunskap om tidigare lagstiftning; stadsplan, byggnadsplan, ÄPBL och PBL
kunskap om fastighetsgränsers bildande och kvalitetsbrister
kunskap om lantmäteriförrättningar av olika slag (fastighetsbildade gränser är skapade genom förrättningar som inte alltid följer detaljplanen – genom att läsa och förstå förrättningsakter kan digitaliseringen göras i relation till förrättningarna).
förmågan att väga samman alla ovan nämnda aspekter för att kunna fatta beslut om var gränserna ska ritas
dokumentation av de beslut som tas vid digitalisering, beskrivning av tolkning för att det digitala materialet ska gå att använda på ett rättssäkert sätt

Kapitlet presenteras fortsättningsvis i två delar. Den första delen behandlar varför en geografisk tolkning behövs, och innehåller bakgrund och viktiga förutsättningar inför ett digitaliseringsarbete. Den andra delen fokuserar mer på det praktiska digitaliseringsarbetet, och innehåller exempel på vilka frågeställningar och svårigheter som kan uppstå. Kapitlet avslutas med en lista över vad som är viktigt att tänka på inför digitalisering av detaljplaner.