Digital vision Kista visar hur kommuner kan gå från visioner och enskilda pilotprojekt till ett mer praktiskt, långsiktigt och behovsdrivet arbetssätt för digitala tvillingar.

Ta del av resultaten

Med Kista som exempel har projektet undersökt hur geodata, IoT-data, semantisk information, nyckeltal, simuleringar och visualiseringar kan kopplas samman till beslutsstöd.

Resultatet visar hur en digital tvilling kan användas för att förstå en stadsdel i flera skalor, jämföra scenarier och skapa bättre underlag för planering, samordning och förvaltning.

Projektets syfte var att utveckla, testa och sprida en generisk modell för digitala tvillingar som kan tillämpas av svenska kommuner.

Projektets viktigaste resultat

Projektledaren berättar mer

"Vi har sammanställt en omfattande, men praktiskt användbar, kunskapsbank som beskriver vad man behöver tänka på om man vill använda sig av konceptet digitala tvillingar i sin kommun" Det säger Uwe Stephan, projektledare Stockholms stad.

Projektet har tagit fram en praktiskt användbar kunskapsbank och flera konkreta resultat som kan stödja kommuner i arbetet med digitala tvillingar:

  • en behovsdriven metod för att utveckla digitala tvillingar

  • en vision för hur kommunala digitala tvillingar kan byggas upp

  • en färdplan för strategisk datahantering

  • en teknisk färdplan

  • 37 användarfall för digitala tvillingar

  • 8 fördjupade användarresor

  • mockups och visualiseringar som visar hur lösningar kan fungera i praktiken

  • en prototyp för Kista som visar hur olika typer av data kan kopplas samman för analys, simulering och beslutsstöd

En central slutsats är att digitala tvillingar inte främst bör förstås som en teknisk applikation. De bör snarare ses som en datadriven samverkansyta där kommunala verksamheter kan använda gemensamma data, visualiseringar och analyser för att fatta bättre beslut.

Tre mål för projektet

  • Demonstrera en fungerande generisk digital-tvillinglösning som visar hela kedjan från sensor- och semantisk data via nyckeltal och simuleringar till visualiseringar och beslutsstöd.

  • Identifiera kommunala arbetssätt och organisatoriska förmågor som krävs för att kombinera traditionell kommunal data (t ex. geodata, statistik mm.) med realtidsdata och säkerställa ansvar, delning, ägarskap och långsiktig förvaltning.

  • Utforska behov och tillämpningar i praktiken genom intervjuer, workshops och prototyper, och omsätta detta i en vision och en färdplan för införande och vidareutveckling av kommunala digitala tvillingar.

    Fakta

    ID: U11-2023-07
    Beviljat i: Utlysning 11
    Projektledare: Uwe Stephan, Stockholms stad

Ett behovsdirevet arbetssätt

Arbetet har organiserats i sex arbetspaket: projektledning, IoT-infrastruktur, semantiska data och simulering, behovsanalys, bortom en skrivbordstvilling samt resultatspridning. Projektet har explicit adresserat det identifierade “glappet” mellan proof-of-concept-lösningar och kommunal realitet genom en iterativ, behovsdriven metod där gemensam begreppsförståelse, prototyparbete och återkoppling varit centrala.

Behovsinventeringen baserades på strukturerade djupintervjuer med 58 personer från 21 verksamheter och organisationer. Intervjuresultatet vidareutvecklades till 37 användarfall, varav 8 fördjupades till användarresor och visualiserades som mockups och planscher samt kopplades till prototyparbete i både RISE digitala tvilling och Stockholms stads geodataplattform.

Ett av projektets centrala resultat är därmed inte bara själva prototypen, utan också det arbetssätt som tagits fram för hur kommuner kan designa och utveckla digitala tvillingar utifrån verksamheternas behov.

Från proof-of-concept till kommunal verklighet

Många digitala tvillingar stannar vid avgränsade piloter eller proof-of-concept-lösningar. Digital vision Kista har därför fokuserat på glappet mellan teknisk demonstration och långsiktig kommunal användning.

Projektet visar att kommunala digitala tvillingar behöver bygga på tre delar som utvecklas tillsammans:

  • metod och arbetssätt

  • strategisk datahantering

  • teknisk infrastruktur

För att lösningarna ska kunna skalas upp behöver data och teknik byggas som återanvändbara komponenter. Projektet lyfter därför fram ett byggblockstänk där data, informationsmodeller, API, tekniska komponenter och arbetssätt kan användas i flera sammanhang.

Det minskar risken för inlåsning i enskilda system och för kortlivade pilotprojekt som inte kan förvaltas vidare.

Datahantering är en nyckelfråga

En viktig lärdom från projektet är att digitala tvillingar inte kan utvecklas utan grundläggande förmågor inom datahantering.

Projektet identifierar flera återkommande utmaningar:

  • brist på överblick över vilka data som redan finns

  • analoga informationskopplingar som inte sparas digitalt

  • dubbletter och versionsproblem

  • kostsamma integrationer mellan många system

  • otydliga kopplingar mellan objekt som förekommer i flera olika system

  • osäkerhet kring ansvar, ägarskap, kvalitet, tillgängliggörande och långsiktig förvaltning

Rapporten visar också att all data varken kan eller bör centraliseras. Kommuner behöver därför gemensamma principer, standardiserade kopplingar och långsiktiga arbetssätt som gör det möjligt att använda data över organisatoriska gränser.

Realtidsdata kräver långsiktig förvaltning

Projektet visar att IoT- och sensordata kan skapa nya möjligheter för analys, visualisering och beslutsstöd. Samtidigt är realtidsdata inte bara en teknisk fråga.

Sensorer, modem, strömförsörjning och uppkoppling kräver underhåll. Många öppna sensordata kommer dessutom från tidsbegränsade projekt där det inte alltid finns en plan för långsiktig drift och förvaltning.

En kommunal digital tvilling behöver därför stödjas av tydligt ansvar, långsiktigt ägarskap och planering för hur data, teknik och organisation ska förvaltas över tid.

Rekommendationer till kommuner

Projektet pekar på flera rekommendationer för kommuner som vill utveckla digitala tvillingar:

  • Börja i verksamheternas behov och konkreta beslutssituationer.

  • Utveckla digitala tvillingar stegvis, i stället för att försöka bygga en heltäckande lösning från början.

  • Koppla arbetet till befintliga styrdokument, roller och processer, till exempel inom informationshantering och informationssäkerhet.

  • Stärk den strategiska datahanteringen. Det handlar bland annat om informationsägarskap, metadata, datakvalitet, API, livscykelhantering och beslut om datadelning.

  • Bygg med återanvändbara komponenter i stället för nya stuprör.

  • Se digitala tvillingar som en datadriven samverkansyta, inte som en enskild teknisk produkt.

  • Planera tidigt för ansvar, drift och förvaltning.

Ta del av resultaten

Projektets resultat finns samlade i slutrapporten och i artiklarna nedan. Artiklarna i länklistan innehåller i huvudsak samma material som slutrapporten, men är uppdelade och bearbetade för att göra resultaten lättare att överblicka, läsa och använda i praktiken.

Börja gärna med den inledande artikeln ”Vision och färdplan – så börjar man bygga en digital tvilling i en kommun”. Den ger en översikt över projektets viktigaste slutsatser och visar hur kommuner kan ta de första stegen mot en digital tvilling genom att kombinera behovsdriven metod, strategisk datahantering och teknisk utveckling.

Därefter kan du använda övriga artiklar i länklistan för att fördjupa dig i olika delar av arbetet, till exempel projektets metod, visionen för kommunala digitala tvillingar, färdplanen för strategisk datahantering, den tekniska färdplanen, prototypen för Kista samt de användarfall och användarresor som tagits fram inom projektet.

Slutrapporten ger en samlad och mer fullständig redovisning av projektets syfte, genomförande, resultat och slutsatser. Länklistan fungerar därmed både som en kunskapsbank och som en uppdelad, mer lättillgänglig version av rapportens innehåll. Den är särskilt användbar för dig som vill läsa en viss del av materialet, dela en specifik fördjupning med andra eller använda resultaten som stöd i ett eget arbete med digitala tvillingar.

Viktiga länkar

Inledning

Färdplan Metod

Färdplan Data

Färdplan Teknik

Fördjupande projektresultat