Det finns många nyttor med digitala modeller av det vi planerar, bygger och förvaltar. Det pågår också många aktiviteter om digitala tvillingar i Sverige. Utvecklingstakten går snabbt. För att möjliggöra erfarenhetsutbyte och utbyte av data mellan olika modeller behöver vi arbeta tillsammans. I Nationell hubb för digitala tvillingar samlas initiativen för att skapa nätverk och forum för samverkan. Vi har pratat med projektledarna Jenny Carlstedt, Rise och Adam Sjödin, Sweco.
Vilka ser ni som de största fördelarna med digitala tvillingar i samhällsbyggandet. Varför är det viktigt att vi fortsätter utveckla arbetet?
– Den största fördelen är samsynen som de kan skapa, och dialogerna som följer kopplat till det. Genom att få in alla våra data i samma virtuella modeller så kan vi tidigt se olika behov och eventuella målkonflikter och ta dialogen i tidiga skeden. Att vi sedan kan få en samlad bild över det som planeras eller ska förvaltas skapar självklart fler nyttor, inte minst kopplat till synergier och effektivare processer, men dialogen och samsynen är den delen som vi ser skapar konkret nytta som faller ut relativt snabbt, dvs hela tvillingen behöver inte vara på plats, utan kan falla ut redan i processen att bygga upp våra tvillingar.
Ni har hållit många workshoppar i projektet. Vad säger deltagarna, vad ser de som de största utmaningarna med att gå över till digital informationshantering?
– Ett av de största medtagen från våra olika workshoppar är den frustration som finns hos i stort sett alla aktörer kring att det tar så lång tid. I teorin verkar digitala tvillingar enkelt, men i praktiken tar förflyttningen lång tid. Det är lätt att stirra sig blind på visionen och de nyttor som vi ser att digitala tvillingar kan skapa när allt är ihopkopplat och tvillingen på plats – och missa alla de nyttor som kommer redan i de första samtalen. Vi behöver en förståelse för komplexiteten i det vi vill åstadkomma, vi sitter med flera olika aktörer, flera olika behov, fler olika tekniska plattformar och datakällor. Alla steg vi tar mot en samordning är bra steg, alla insikter som skapas i dialogerna är bra insikter. Vi behöver förstå att det tar tid.
I projektet har flera mindre "verkstäder" genomförts med fokus på olika partners pågående utveckling eller utmaningar. I dessa har flera insikter skapats, exempelvis vad som krävs kopplat till både teknik och juridik för att kunna sätta upp och använda data från trafikkameror inom en kommun. En insikt från den verkstaden var relativt snabbt att tekniken finns, det är juridiken som vi behöver förstå mer av. Liksom hur vi kan få in användandet av de nya dataseten i våra processer och vår verksamhet.
Vad händer med arbetet nu?
– Projektet har tagit fram artiklar och underlag som presenteras och kan nås via den digitala samverkansplattformen digivis.se som är en av projektleverablerna. Där finns bland annat stöd för kommuner som vill starta upp arbetet med en digital tvilling i form av en instruktion till en metodik samt mallar som kan laddas ner.
Vidare finns projektets vision och färdplan att ta del av på ett kanske mer tillgängligt sätt än att läsa det i rapporten, liksom rapporter och artiklar från de olika fokusgruppernas arbete. Här är några exempel från materialet:
- En 3D-modell som grund för den kommunala digitala tvillingen, från Ludvika kommun och Malmö stad
- Att implementera digitala tvillingar i en kommun, från Eskilstuna kommun
- Förståelse för digitala tvillingar i planeringsprocessen, från Kungsbacka kommun
- Sensorbaserad övervakning av luftkvalitet i operationssalar, ett användarfall från Locum
- Utforskande av ny teknik, fokus AI-agenter i digitala tvillingar, från Digital Twin Cities Centre (DTCC)
Hur hoppas ni att vi jobbar med digitala tvillingar i framtiden?
– På kort sikt behöver vi ta konkreta steg som fler kan hänga med på: bygga upp gemensamma tillförlitliga grunddata (geodata och 3D-modeller), säkra interoperabilitet och driva tydliga pilotcase som tar ett helhetsgrepp – samtidigt som vi höjer den generella kompetensen och förståelsen för digitala tvillingar i hela branschen.
På längre sikt behöver vi jobba mot ett sammanhållet och säkert ekosystem där kommunernas tvillingar hänger ihop med en samhällsgemensam digital tvilling, och där realtidsdata och mer AI-stöd gör tvillingen till ett vardagligt besluts- och dialogstöd för hållbar utveckling.