Anna Land, IQ Samhällsbyggnad har genomfört en studie som identifierat hinder och förutsättningar som påverkar implementering av resultat från Smart Built Environment. Här lyfts också generella lärdomar som är användbara för framtida satsningar inom området.
Underlaget för studie är intervjuer med projektledare och nyckelpersoner från ett urval projekt som bedömts ha viktiga resultat för programmets långsiktiga effekter. Som utgångspunkt för intervjuerna har underlag från workshopar använts.
Pilotfällan är ofta också strukturell
"Det viktigaste resultatet skulle jag nog säga är att det som man brukar kalla för pilotfällan, i själva verket är flera mekanismer och som ofta också kan samverka och skapa en komplex situation för ett projekt. Pilotfällan kan handla om förutsättningar kopplat till ansvar för framtida förvaltning, affärsmodellsutveckling, mottagarkapacitet, marknadsmognad och så vidare", säger Anna.
Hon berättar också att pilotfällan ofta är strukturell, och det innebär att orsaken ofta finns i systemet runt projektet och det visar att det är superviktigt att projekt har en god förankring och support både från programmet och från behovsägare i sektorn.
Olika typer av resultat ger olika implementering
Projekten har analyserats utifrån tre kategorier som beskriver olika typer av resultat och hur de är tänkta att tas vidare efter projektslut:
Egna resultat som implementeras i den egna organisationen
Resultat för andra som ska tas vidare av externa aktörer
Gemensamma strukturer i form av standarder, ramverk och plattformar för sektorn
Kategoriseringen används som ett analytiskt verktyg för att förstå vilka implementeringsmekanismer som är aktuella i olika projekt, snarare än som en strikt klassificering.
"Jag har tittat på specifikt implementering av resultat, alltså sådana resultat som har en direkt och möjlig mottagare i sektorn. Så klart skapas det massor av andra typer av resultat också från ett så stort program som Smart Built Environment, såväl ny kunskap som lärdomar som kommer att stärka sektorn under lång tid framöver", säger Anna.
Förvaltning och långsiktigt ägarskap – två nyckelfaktorer
Det mest framträdande resultatet i studien är att förvaltning och långsiktigt ägarskap utgör en genomgående utmaning. Projekt där den tilltänkta förvaltaren involverats tidigt har haft betydligt bättre förutsättningar för implementering än projekt där frågan hanterats först i slutfasen.
När förvaltaren finns med från början blir resultatet utformat så att det passar förvaltarens uppdrag och struktur, och övergången från projekt till förvaltning kan ske utan avbrott.
När förvaltningsfrågan hanteras i efterhand måste resultatet först omtolkas och anpassas – en tröskel som lätt blir avgörande när andra prioriteringar konkurrerar om förvaltarens tid och resurser.
"Jag hoppas att statliga finansiärer tar del av resultaten eftersom materialet visar hur viktigt implementering av resultat hos behovsägare är. Och särskilt att det finns utrymme att hantera och lösa frågan om vem som ska förvalta resultaten redan i den tidiga designen av projektet. Det är ingen enkel fråga att lösa, särskilt inte inom samhällsbyggnad, med många aktörer", säger Anna.
Förvaltning behöver alltså behandlas som en designparameter från projektets start, inte som en fråga som uppstår när resultatet är färdigt.
"Jag ser ju flera värdefulla lärdomar från projektet som jag hoppas ska komma till nytta – de visar verkligen på vikten av att hantera implementering från första början i projektet, redan när man ska forma projektet och vilka aktörer som ska medverka", säger Anna.