Rapporten är skriven av Pernilla Holgersson, Merit Kaal, Martin Allik, Kadri Koppel, Ylva Ralph, Niklas Schmidt och Alexander Eriksson
I projektet Grön omställning i Norrland – Nya metoder för hållbar utveckling av lokala samhällen utvecklas nya metoder för hållbar samhällsutveckling genom att integrera sociala aspekter i planeringen av attraktiva boendemiljöer – med hjälp av ett digitalt processtöd. Projektet har genomförts i samverkan med Region Norrbotten och kommunerna Gällivare, Luleå och Boden. Projektledare är Pernilla Holgersson, NILU, klimat- och miljöinstitutet AB.
Vad hoppas ni att resultaten ska bidra till?
– Vi hoppas på att verktyget kommer att ge stöd till små och medelstora kommuner i Norrbotten i planering och byggandet av attraktiva livsmiljöer samt visa beslutfattare hur deras beslut idag kommer att påverka livsmiljöer i framtiden. Detta för att bevara och utveckla Norrlands attraktivitet genom att bygga hållbara och funktionella boendeområde där människor vill stanna och leva i samklang med gröna omställningen men också hjälpa att ta fram mer representativa och realistiska underlag, där även de ”mjuka” frågeställningarna blir belysta, säger Pernilla Holgersson.
Vem ser ni som mottagare av resultaten?
– Verktyget riktar sig i första hand till tjänstepersoner inom små- och medelstora kommuner. När ekonomiska effekter kan visualiseras på ett konkret sätt, kan kommunen lättare kommunicera nyttorna och långsiktiga kostnaderna med både invånare, politiker och andra aktörer. Verktyget kan också användas för att sammanlänka olika processer i kommuner, samarbeten med externa parter som näringsliv eller andra offentliga aktörer eller få externt stöd med tydlig koppling till kommunen framtidsvision.
Hur hoppas du att mottagarna ska ta resultaten vidare?
– För att ta arbetet vidare har en ny projektansökan skickats in med målet att utveckla ett fullt fungerande och skalbart digitalt verktyg som tydligt visar hur dagens beslut påverkar framtida samhällsekonomiska kostnader och nyttor. Verktyget kommer att inhämta olika kvalitativa och kvantitativa data och med hjälp av AI och nyckeltal genomföra samhällsekonomiska analyser för att se hur alternativa scenarios får olika utfall och se hur dagens process leder till hög attraktivitet, sysselsättning och höjda skatteintäkter. Vilka konsekvenser kan det bli och vad kan det leda till på kort och lång sikt. Utifrån detta kan kommunerna börja diskussionen kring huruvida det är rimligt eller om man kan göra det på något annat sätt och ändå uppnå målen? Vem betalar kostnader? Vilket ansvar behöver byggherre, kommun, staten, etc. ta?