Vi måste få bättre koll på våra material! Ska vi jobba digitalt behöver informationen vara rätt i våra modeller och vi behöver mycket information om de material som ska återbrukas. Datamallar hjälper oss att hålla koll!
Martin Erlandsson är projektledare i Smart Built Environment och har tagit fram strukturer för hanteringen av data och för ett nationellt datalexikon. Ett arbete som bland annat lett fram till en överenskommelse för byggsektorns aktörer, "Branschöverenskommelse: Effektiv delning av data i samhällsbyggnadssektorns värdekedja".
Varför är det viktigt med en branschöverenskommelse om hur vi hanterar våra data?
– Vårt arbete med digitala produktblad drivs på av EU:s lagstiftning. Den nya lagstiftningen gäller egentligen inte enbart byggprodukter, utan faktiskt allting som produceras. Alla produkter måste inom kort ha så kallade digitala produktpass (DPP) för att få hanteras inom EU.
Utöver lagstiftningen ser vi att byggsektorn har ett stort behov av det som vi kallar "systemdatamallar", som gör att vi kan förena olika slags byggdelar till ett helt byggnadsverk. Det är ett arbete som marknaden måste göra för att vi ut ska kunna dra nytta av informationen i de digitala produktpassen.
I Sverige har vi nu goda förutsättningar, om man jämför med andra länder i Europa, eftersom vi har antagit branschöverenskommelsen om att etablera ett datalexikon. Ett datalexikon gör det möjligt att skapa fler produktprestanda eller andra datapunkter som man vill kommunicera i värdekedjan och samla dessa i en datamall. Har man behov att gruppera dessa egenskaper så skapar man en datamall som också publiceras i datalexikonet.
Lite förenklat kan man säga att branschöverenskommelsen nu tar första steget mot digital produktinformation och för system anpassade för och effektivering av BIM!, säger Martin Erlandsson.
Vad kan sektorn tjäna på att arbeta med datamallar?
– Aktörerna i värdekedjan har olika roller. Förenklat kan man säga, att när vi går över till digitala datablad för byggprodukter och system, så kan en leverantör försörja alla externa parter med den information som behövs. Databladet länkar samman inköpssystem, produktkataloger, leveransbesked, fakturor, BIM-objekt och så vidare.
Att implementera databladskonceptet fullt ut är extremt resursbesparande och kan benämnas som ”one-data-prop”. Alla i värdekedjan kan få all produktinformation på ett ställa. Vi kallar detta ”one-data-collect”.
För att det ska fungera som tänkt måste alla branscher bidra med en bruttodatamall som omfattar de egenskaper som efterfrågas i värdekedjan.
Ytterligare en effekt av databladskonceptet är att det går att få spårbarhet från tidiga skeden som formulerar krav baserar på de egenskaper som finns i datamallarna. Kraven uppfylls med en generisk lösning som i byggskedet ersätts med en faktiskt produkt eller specifika egenskaper. Behöver produkten ersättas kan man gå tillbaka till de egenskaper den uppfyllde och ersätta den.
Hur får resultaten för effekt, på längre sikt?
– I framtiden, när konceptet med digitala datablad är etablerat, så kan ett projekt basera sin krav på digitala informationsleveranser (LION). Här beskrivs de prestanda som ska uppnås av ett system eller en produkt. Vi kan då få digitalt stöd på ett helt annat sätt än idag. Vi kan göra de bästa valen och optimera dem baserat på vad kravställaren anser är viktigt. Det berikar våra arbetsprocesser och effektivisera dem. Vi kan återkoppla resultatet från genomförda projekt och utvärdera dem mot de krav som ställdes.
Databladskonceptet kan på så sätt även effektivisera såväl designprocessen, inköpsprocessen som byggprocessen, säger Martin Erlandsson.
Vad händer nu?
– Vi jobbare nu med att beskriva den digitala plattform som branschöverenskommelsen baseras på. En viktig del i att välja digitala verktyg är att det finns ett gemensamt format för att kommunicera datamallar och datablad. Vi jobbar nu med formaten och schema som heter OpenDD.eu. Vidare jobbar vi med att ta fram en praktiskt användbar implementering av miljövarudeklarationer enligt databladskonceptet (ISO 22057).
Det här är något som efterfrågas av de som publicerar EPD (programoperatörer) och även av EU när det ska publiceras generiska LCA-data för insatsvaror som används för byggprodukter, eller generiska byggproduker till byggnaders livscykel-GWP deklarationer. Vi är involverade i det standardiseringsarbete som bedrivs för att på så sätt bidra till, och påverka, utvecklingen, säger Martin Erlandsson.