Anmäl dig till programkonferensen

Läs hela programmet och anmäl dig nu!

Nu har vi ett nästan färdigt program till Smart Built Environments programkonferens och årsstämma den 23 september. Utöver den ordinarie stämman håller vi en workshop med programmets parter.

Till programkonferensens öppna del bjuder vi in alla som är intresserade av digitalt samhällsbyggande. Här presenteras aktuella resultat från programmet och hur de bidrar till att fylla programmets effektmål.

Så kommer våra resultat till nytta i sektorn

Bland talarna på programkonferensen finns Mats Svensson, Tyréns som presenterar tre projekt som han ansvarar för inom Smart Built Environment.

Mats Svensson, Tyréns

Hej Mats, du ska presentera tre projekt som hanterar BIM, vad finns det för röd tråd mellan projekten?

– Vi la grunden för arbetet i projektet ”BIM i undermarksbyggande (CoClass)”. Här kompletterade vi klassificeringssystemet CoClass med koder för den så kallade undermarksrymden, det vill säga för disciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. Därmed kan nu tex ett kärnborrhål, en tolkad bergyta eller en föroreningsplym komma med i BIM-projekteringen fullt ut. Det var tidigare inte möjligt eftersom de undermarksobjekten i de digitala modellerna inte kunde bära någon fullständig information.

– Med bland annat CoClass-koderna som stomme har vi i projektet ”Etappvisa BIM-modeller anpassade för byggskedet” tagit fram leveransspecifikationer för hur projektör (konsult) ska leverera digitala modeller till entreprenör för att de ska gå att använda direkt i deras system, med fokus på undermarksobjekt. Exempel är utsättningsmodeller för spontlinje, digital 2D/3D-modell till entreprenörens geokonstruktör för import direkt till FEM-program för dimensionering av grundläggning, kontroll av släntstabilitet el dyl.

– Den röda tråden omfamnas sedan i projektet ”GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen” alla skeden i ett byggprojekt. Det innebär från planering i väldigt tidigt skede till förvaltning av färdig anläggning, med fokus på förorenade områden. I ett projekt där en förorenad fastighet först ska undersökas för att bedöma föroreningens art, omfattning osv och sedan saneras för att möjliggöra byggnation och användning av färdig byggnad eller anläggning hanteras det väldigt information. Det är också många olika aktörer inblandade. Samtidigt är hållbarhetsfrågan central eftersom masshantering är en av de största klimatbovarna i byggbranschen. Det är därför av stort värde att redan från början ha god kontroll på informationshanteringen, både ur analyssynpunkt men också av kommunikationsskäl.

– Om alla aktörer hela tiden har tillgång till status avseende alla tillstånd som krävs, vilka delar av området som är förorenade och hur höga halterna är osv så skapas det en väldig trygghet i ett sådant projekt. I projektet vidareutvecklas den webbaserade GeoBIM-plattformen så att alla aktörer – beställare, projektör, entreprenör, myndigheter och så vidare – kontinuerligt och enkelt har tillgång till samma uppdaterade information. I själva saneringsskedet levereras digital schaktmodeller direkt till grävmaskinerna. För att ha kontroll på masshanteringen och kunna optimera densamma för minimal klimatbelastning ansluts i systemet också digitala fraktsedlar som också kvitteras mot vågkvitton och dylikt från mottagningsanläggningar. För att kunna hantera alla inblandade digitala system och datatyper och smidigt kunna kommunicera mellan desamma utnyttjas både CoClass-koderna och de leveransspecifikationer som utvecklades i de två föregående projekten.

Vilka är de viktigaste resultaten som ni har kommit fram till i arbetet? Hur hoppas ni att de kommer till nytta i sektorn?

– Med avseende på digitalisering ligger vår sektor generellt sett efter andra sektorer, och undermarksdisciplinerna ligger (eller har tills nu legat) dessutom en bit efter övriga discipliner inom samhällsbyggnadssektorn. Det som saknas/har saknats är standardisering av olika delar. I våra projekt har vi löst delar av det och i det pågående GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen vid förorenad mark är förhoppningen att vi ska kunna visa på vilka effektiviserings- och hållbarhetsvinster som kan uppnås då vi nu har vissa av dessa nödvändiga standardiseringssystem på plats även för undermarksdisciplinerna.

– En bra sammanfattning tycker jag är att vi kraftigt har förbättrat möjligheten att kommunicera – både mellan alla aktörer i branschen och också mellan våra olika digitala system. Och som vi vet kan ju vikten av god kommunikation inte underskattas. Utmaningen är att branschen nu börjar använda tex CoClass-koderna i sina geotekniska digitala modeller och system. Lyckas vi med det får vi möjlighet att lägga en större andel av vår tid på att göra smarta val och analyser istället för att trixa med data i Excel och dylikt.

Hör Mats berätta mer om projekten under programkonferensen. Anmäl dig nu!

Uppdaterad den