Den 7 november var det dags för slutkonferens i projektet DigSam – Digital samhällsbyggnadsprocess. Under en fullmatad dag varvades projektresultat med workshoppar för de 60-talet engagerande personer som fanns på plats. Intresset för slutkonferensen var stort, platserna tog snabbt slut och väntelistan blev lång.
– Nu är det målgång i projektet och dags att släppa i väg resultat, slutsatser och rekommendationer som ska leva vidare, sade projektledaren Elisabeth Argus inledningsvis och hälsade alla välkomna.
DigSam är en utökning och fördjupning, dels av det avslutade projektet Smart planering för byggande inom Smart Built Environment dels ett resultat av regeringens tidigare samverkansprogram ”Smarta Städer”. Projektet startade i september 2017 och avslutas i december 2019.
DigSam är en katalysator för utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn och har skapat förutsättningar för ett nytt digitaliseringssprång. Resultaten från DigSam kommer nu att tas om hand i andra projekt, bland annat i det nystartade projektet DigiGrow inom Smart Built Environment.
Arbetet i DigSam har bedrivits inom fem olika delprojekt, arbetspaket. Allt som allt har omkring 90 personer från hela landet deltagit i projektets olika arbetspaket och referensgrupper. Något som borgar för att resultaten från DigSam kommer att få spridning i sektorn.
Sätter juridiken käppar i hjulet för digitaliseringen?
Martin Andrée från Lantmäteriet leder arbetspaket 1 inom projektet. Utgångspunkten för arbetspaketet är den digitala samhällsbyggnadsprocess som togs fram i projektet Smart planering för byggande. Frågan som Martin och hans arbetsgrupp ställde sig var om nuvarande regelverk fungerar när vi ska ta klivet in i den digitala världen? En intervjustudie genomfördes för att kartlägga upplevda juridiska hinder. Resultaten finns sammanfattade i en rapport som också innehåller rekommendationer.
Slutsatsen är att det inte är juridiken i sig som försvårar digitaliseringen, utan att det snarare är administrativa rutiner, begränsningar i system och olika tolkningar av lagar hos olika myndigheter som sätter käppar i hjulet.
– Det är till exempel mer fokus på vilken typ av handlingar som krävs, i stället för på vilken information som behövs, exemplifierade Martin.
Hemnet för detaljplaner
Arbetspaket 2 handlar om datalagring och åtkomst. Ulf Hedlund från Tyréns är projektledare och den som har lett arbete med att ta fram en vision om en framtida lösning för åtkomst och lagring på nationell nivå.
Visionen som projektet landade i blev ”digitala detaljplaner tillgängliga för alla”. Och förslaget som arbetspaketet förordar är en nationell webbtjänst, som samlar och tillhandahåller geografiska data samt sätter krav på standard och format. Ansvaret för tjänsten bör ligga på en statlig myndighet och alla kommuner ska leverera in sina planer. Ulf liknar det vid ett ”Hemnet” för detaljplaner, där samtliga detaljplaner från landets alla kommuner finns samlade, sökbara och tillgängliga för alla. Detta ”Hemnet” skulle kunna utvecklas vidare, genom att till exempel att lägga till bygglov och översiktsplaner.
Projektet har också tittat på visualiserings- och arkiveringsfrågor. Just arkiveringsfrågorna visade sig vara viktiga att ha med från början i digitaliseringsarbetet.
– Tekniken för visualisering finns med standarder saknas. Detta är ett arbete som bör drivas vidare som ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment i syfte att nå den fulla effekten med visualisering, konstaterade Ulf som ett medskick till fortsatt arbete.
Provkör först i digital tvilling
Monica Ek från Virtual Cities of Sweden är projektledare för arbetspaket 3 som handlar om 3D-infrastruktur- och översiktsplaner.
– Detta arbetspaket bygger vidare på projektet Smart planering för byggande där den tidiga planeringen inte var med. Syftet med vårt arbetspaket är att få in den tidiga planeringen i informationsflödet, berättade Monica.
I uppdraget ingick att formulera riktlinjer för samordnade informationsmodeller med GIS och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass samt Boverkets rekommendationer. Arbetspaketet hade också som uppdrag att ta fram förslag till riktlinjer för visualisering av 3D-modeller i medborgardialoger inom processens olika faser.
Monica tryckte på att översiktsplaner är grunden i samhällsbyggnadsprocessen – det är i arbetet med översiktsplanen som de stora besluten fattas och resten av processen – förenklat uttryckt – verkställer dessa beslut.
– Vi går mot en framtid där allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras och där arbetet med översiktlig planering inte kommer att skötas på samma sätt som idag. All information kommer till exempel att vara tillgänglig via stadens digitala tvilling och andra nationella plattformar. 3D-baserade infrastruktur- och översiktsplaner i en samordnad informationsmodell är därför en nödvändighet för att uppfylla framtida krav på planering, summerade Monica den vision för 2030 som arbetsgruppen tagit fram.
En handbok för kommuner om digitala detaljplaner
Projektets fjärde arbetspaket handlar om att ta fram en handbok för digitala detaljplaner. Sascha Benes från Örebro Kommun berättade om handboken och arbetet med att ta fram den.
– Många kommuner har inte påbörjat arbetet medan andra har kört igång men med egna standarder. Det finns med andra ord ett stort behov av stöd, sade Sascha.
En slutsats från projektet är att varje kommun måste utreda sitt syfte med att digitalisera detaljplaner och vilka förutsättningar som finns. Digitaliseringsarbetet måste vara en naturlig del i den ordinarie verksamhetsutvecklingen och kopplas ihop med andra verksamhetsmål.
Handboken finns upplagd på Smart Built Environments webbplats, AIDA – Artificiell intelligens för detaljplanearbete – är ett projekt inom Smart Built Environment som är en spin-off av det arbete som gjorts inom arbetspaketet.
Utbildning och inspiration skapade värdefullt nätverk
Arbetspaket 5 har genomfört fem utbildnings- och inspirationsdagar där deltagarna fått inspiration av experter inom olika områden som kopplar till digitalisering. Deltagarna och experterna har tillsammans i workshoppar fått använda och diskutera hur användningen av digitala verktyg och processer kan förbättra arbetet. I andra workshoppar har deltagarna fått beskriva hur kunskapen och verktygen kan användas och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen i det egna verkligheten.
– Målet för arbetspaketet är att öka kunskapen hos aktörer inom den digitala samhällsbyggnadsprocessen, berättade projektledare Andres Huss från Sweco. Det finns idag öar av kreativitet och kunskap ute i organisationerna och det finns ett stort behov av att dela med sig och lära av varandra.
Det nätverk som skapats som en effekt av utbildnings- och inspirationsträffarna upplevs av deltagarna som mycket värdefullt i den egna verksamheten och är något som bör fortsätta i en plattform så att kunskapen sprids både inom och utanför nätverket.
– Vi rekommenderar att fortsätta med aktiva inspirationsutbildningar inom någon befintlig organisation så att kontinuitet uppnås och kunskap förankras både på lokal och nationell nivå. Dessa organisationer kan till exempel vara Lantmäteriet eller Smart Built Environment. Det kan bli ett slags ”think tank”. Vi har också en annat förslag om en ”task force” som ett slags experimentverkstad, sade Andreas.
Projektresultaten lever vidare
Elisabeth sammanfattade dagen med några tips för att komma i gång med digitaliseringen. Ett tips är att diskutera i lednings- eller arbetsgruppen kring upplevda hinder för digitaliseringen. Använd visionerna om ett ”Hemnet” för digitala detaljplaner och digitala tvillingar i diskussionerna. Sätt igång och gör nästa översiktsplan digital och fundera på vad som behövs då.
Använd handboken för digitala detaljplaner som tagits fram tipsade Elisabeth och tryckte samtidigt på att det behövs aktiviteter som fortsätter att utveckla och förvalta handboken.
– Ta för er av det smörgåsbord som tagits fram inom arbetspaket 5. Tillsätt ett innovationsteam på hemmaplan. Allt material om tagits fram finns tillgängligt på DigSams webbsidor på www.smartbuilt.se, sade Elisabeth.
I en avslutande workshop fick deltagarna diskutera vad som behöver hända i nästa steg efter DigSam och vad som kan startas direkt för att komma igång med digitaliseringen. Många bra förslag kom in. Det handlade bland annat om att fortsätta att sprida informationen, att bygga och odla nätverk. Myndigheter och organisationer som Boverket, Lantmäteriet och SKL måste vara tydligare med vad som är den gemensamma målbilden och arbeta för den. Handboken för digitala detaljplaner måste få en förvaltningsorganisation, Alla behöver gå från ord till handling och starta arbetet på hemmaplan och det konstaterades också att det finns mycket man kan göra för att starta resan.
– Det är både tråkigt att DigSam nu tar slut men också lite skönt när ett långt projekt går i hamn. Jag är stolt och glad över det arbete som gjorts i arbetspaketen, avslutade Elisabeth och passade på att rikta ett särskilt tack till biträdande projektledare Allan Almqvist.